Ibland händer det

De andra tjejerna i min klass äter mat.
Varför skulle jag inte kunna göra det?

De andra äter "normala portioner"..
Varför skulle jag inte kunna göra det?

Varför skulle nånting hända, hur skulle jag kunna förändras som person?
Det är farligt att vara underviktig, farligt både metalt och fysikskt.
Jag vill inte leva i min tvångsmässiga värld, jag vill må bra, vara glad och nöjd.

Ibland känner jag med "normal" = (har ett normalt förhållande till mat)... Sen helst plötsligt faller allt igen, jag skakar skriver och gråter. Men nu tror jag.. jag tror jag vet, jag tror jag har förstått;
Livet går inte ut på att försöka eftersträva perfektionism, det går ut på att bli lycklig!


Min kärlek till dadlar är obeskrivlig haha!
Tänk att jag kunnat leva utan sånna i större delen av mitt liv, sick.
Taste it!


It can only get better

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0