Bort med tvång

Tvång.

Deciliter mått och vågen, två av mina värsta tvång.

Varför?

Varför blev det så?

Vad skulle hända om man släppte kontrollen?

Efter år med mitt dl mått så är det svårt att släppa det, eftersom det är en trygghet, jag litar inte på någon. Måttet ändras inte, det är konstant och mängden blir exakt. Vågen, har tidigare varit en slags trygghet.


 Jag vill elda upp den! Slå sönder den! Kasta iväg den!! Den har förstört så mycket tid för mig! Jag ska aldrig mer mäta mitt "värde" med den, aldrig mer vara beroende av den!

Men samtidigt... är den en trygghet.

Jag hoppas komma ifrån dessa två hemskheter en vacker dag.

Men för tillfället kan jag inte det, pga. ätstörningsenheten.

Jag måste väga mej en gång i veckan och jag måste mäta upp flingor eller musli och sånt. Dom litar inte på mej, och det gör inte jag heller.

Men sen ska de bort från mitt liv.

Efter alla dessa år är jag trött på att inte kunna leva normalt, trött på att vara så precis och exakt. Varken du eller jag ska behöva gråta över några siffror en dum våg visar. Du är lika bra och lika mycket värd även om du väger lite mer eller mindre.

Huvudsaken är att man mår bra, det är de som gör oss till glada och positiva människor.




Don't need to hurt yourself
You are worth something more


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0