Rabarberpaj
Jag har längtat, och längtat! Det var så länge sen jag åt rabarberpaj, säkert 2 år sen. Och igår kväll kände jag; nej, varför skulle jag inte kunna göra det?
Jag behöver gå upp i vikt, om jag ska kunna klara skolan och få träna. Jag kommer inte heller gå upp 10 kilo om ja äter sånt som jag tycker om.
Så idag gjorde jag min kära paj, och det var så gott!
Jag vill bara peppa er att äta det ni tycker om också, för ni är värda det och det kommer inte att hända någonting med er! Jag är lite svälld i magen, men va tusan, det går över!
Ångest är något ingen ska behöva ha över mat, för varje gång man utmanar det man är rädd för och får ångest så kommer ångesten bli svagare nästa gång.
Mitt nästa mål, som jag verkligen vill klara av, det är att äta våfflor.
Jag har även sagt i 2 år att, nästa födelsedag, då ska jag i alla fall äta tårta, då menar jag på min egen födelsedag. Och sen.. har jag inte vågat. Jag har ätit fruktsallad de senaste åren, jag kan minnas, sorgligt nog.
Våga och vinn!
Är det inte så man brukar säga?
