Tacksam
Jag är otroligt tacksam för att ni har tålamod med mej, känner att dte var år och dagar sedan jag uppdaterade bloggen och ändå finns mina trogna fans haha, som kikar kontirnueligt i bloggen.
Det är så mycket som händer hela tiden förstår ni, jag pluggar, jobbar, försöker gå på samtal när jag hinnner vilket jag egentligen ska en gång i veckan+ att jag tränar... och övningskör.
Ja ni förstår, det är fullfart.
Mid budskap med detta inlägg är att jag vill övertyga dej om att ingenting (i matväg) är farligt. Ja, klart man inte ska dricka bensin, men livsmedel. Förut hade jag en lista, med mat som jag var sjukt rädd för och den var sjuuukt lång. Nu är den kortare vilket medför att jag är en lite friare människa.
Mat gör att du orkar vara glad, mat gör att du orkar plugga/jobba, mat i normala mängder gör att du håller en normalvikt och din kropp får de näringsämnen den behöver för att fungera.
Jag kan erhänna för er, att min kropp har inte fungerat helt ordentligt de senaste ... 4 åren? något sånt, och det skrämmer mej!
TÄNK OM JAG INTE KAN FÅ BARN?
Tänk er, är de värt det? NEJ, jag ska bli helt normal och fri!
Du måste också kämpa på, och mat min vän, mat är den enda utvägen! Nu eller aldrig, du klarar det, det vet jag!
Även om vägen kan vara lång och knölig kommer du fram, om du vill. När du bestämt dej, det är då ditt liv kommer förändras till det bättre.
Jag har inte bestämt mej riktigt ordentligt, dte är därför jag fått stå ut med skiten så länge och det är mitt fel, för jag är den enda som kan göra nått åt det.
Du och jag är värda att må bra, lita på mej. Du klarar det!
Chokladtomte kören i matkällaren hälsar :)
Det är så mycket som händer hela tiden förstår ni, jag pluggar, jobbar, försöker gå på samtal när jag hinnner vilket jag egentligen ska en gång i veckan+ att jag tränar... och övningskör.
Ja ni förstår, det är fullfart.
Mid budskap med detta inlägg är att jag vill övertyga dej om att ingenting (i matväg) är farligt. Ja, klart man inte ska dricka bensin, men livsmedel. Förut hade jag en lista, med mat som jag var sjukt rädd för och den var sjuuukt lång. Nu är den kortare vilket medför att jag är en lite friare människa.
Mat gör att du orkar vara glad, mat gör att du orkar plugga/jobba, mat i normala mängder gör att du håller en normalvikt och din kropp får de näringsämnen den behöver för att fungera.
Jag kan erhänna för er, att min kropp har inte fungerat helt ordentligt de senaste ... 4 åren? något sånt, och det skrämmer mej!
TÄNK OM JAG INTE KAN FÅ BARN?
Tänk er, är de värt det? NEJ, jag ska bli helt normal och fri!
Du måste också kämpa på, och mat min vän, mat är den enda utvägen! Nu eller aldrig, du klarar det, det vet jag!
Även om vägen kan vara lång och knölig kommer du fram, om du vill. När du bestämt dej, det är då ditt liv kommer förändras till det bättre.
Jag har inte bestämt mej riktigt ordentligt, dte är därför jag fått stå ut med skiten så länge och det är mitt fel, för jag är den enda som kan göra nått åt det.
Du och jag är värda att må bra, lita på mej. Du klarar det!
Chokladtomte kören i matkällaren hälsar :)Life is life
Jag gråter och skriker inombords, känner att vad än jag gör, hur mycket jag än kämpar så kommer jag aldrig bli tillräcklig, aldrig duga.
Egentligen vill jag inte värdera mig själv efter mina prestationer, men det är svårt.. väldigt svårt.
Livet är svårt och jobbigt ibland, men man måste tänka på de ljusa stunderna då.
Idag muntrade P och J upp mej på träningen, tack grabbs :)
Åh, nej.. Nu ska jag så Mamma mia, den gör mig glad! Filmtips!
Don't worry be happy!
Egentligen vill jag inte värdera mig själv efter mina prestationer, men det är svårt.. väldigt svårt.
Livet är svårt och jobbigt ibland, men man måste tänka på de ljusa stunderna då.
Idag muntrade P och J upp mej på träningen, tack grabbs :)
Åh, nej.. Nu ska jag så Mamma mia, den gör mig glad! Filmtips!
Don't worry be happy!
Dagens pepp-talk; Värde
Det är så konstigt, för jag känner mej stressad fast lugn. Igår tog jag tag i kemin som jag gruvat mig så mycket för, skönt!
Måste bara berätta en sak, som ni alla säkert vet så älskar jag choklad! Igår åt jag jättemycket! Först på dagen, se även lite på kvällen! Först tyckte jag det var jättejobbigt, för jag har inte gjort så på flera år, utan ätit vid ett tillfälle..
Jag studerade min mage och kom fram till, alltså den har lixom inte växt 10 cm för lite choklad och dessutom så kan man inte gå upp mer än vad man äter och inte ens det! Även om man skulle äta 3-4 hg skulle kroppen absolut inte gå upp 3-4 hg. Och vi säger om man skulle gå upp obetydliga 1-2 hg, fördelat på en människo kropp som kanske är mellan 150-180cm eller liknade. Förstår ni min poäng, det syns inte! Ingen märker nått, du gör bara nått bra för dej eftersom man äter nått man tycker om!
Jag vet, tror mej, jag vet exakt hur svårt det kan vara. Jag höll på att falla tillbaka helt till mina gamla dumma vanor i förrgår, kände att jag ville gå ner i vikt och allt det där. Men det finns nån slags styrka inom mej som säger att, det är egentligen inte vad jag vill. Jag vill inte leva hela mit liv med tvång, ångest och ensamhet.
Nej, jag vill bli lycklig!
Och jag har gått den vägen redan, vilket kunde resulterat i min död.
Om du tänker efter, vilket faktorer tror du/vet du utlöste din ätstörning? Jag vet några av mina.. Jag vet att dom egentligen inte har mej hur mycket mat jag äter att göra, de har inte med mitt värde som person att göra eller med mitt midjemått.
Ätstörningar är inte problemet utan lösningen på problemet.
När du känner dej ensam, värdelös och övergiven. Är då äs din vän?
Det kan kännas så.. Ditt sätt att hantera en inre smärta, nått som har hänt dej som gör ont.
Men kära du, ta inte ut den här sorgen på din egen kropp, för du är värd så mycket mer! Sluta straffa dig själv och ta tag i det verkliga problemen. Äs är inte bra lösning även om den kan kännas effektiv. Men vad händer när du inte kan gå ner ivikt mer? Vilket värde har du då?
Ingen tycker om en mer för att man väger mindre, de har med insidan att göra!
Tro mej, jag har kommit underfund med det ganska nyligen. Om du inte håller med, tänk efter... Har du nån mullig vän, nån mullig mormor eller en mullig pappa? Älskar du inte den personen för att han är han? eller hon är hon?
Nu har jag skrivit av mig lite för idag, hoppas jag kan hjälpa dej att förstå; Du är värdefull och förtjänar ett bra liv!
<3
Dagens boktips: (VERKLIGEN LÄSVÄRD)
Mia Törnblom, Självkänsla nu
Måste bara berätta en sak, som ni alla säkert vet så älskar jag choklad! Igår åt jag jättemycket! Först på dagen, se även lite på kvällen! Först tyckte jag det var jättejobbigt, för jag har inte gjort så på flera år, utan ätit vid ett tillfälle..
Jag studerade min mage och kom fram till, alltså den har lixom inte växt 10 cm för lite choklad och dessutom så kan man inte gå upp mer än vad man äter och inte ens det! Även om man skulle äta 3-4 hg skulle kroppen absolut inte gå upp 3-4 hg. Och vi säger om man skulle gå upp obetydliga 1-2 hg, fördelat på en människo kropp som kanske är mellan 150-180cm eller liknade. Förstår ni min poäng, det syns inte! Ingen märker nått, du gör bara nått bra för dej eftersom man äter nått man tycker om!
Jag vet, tror mej, jag vet exakt hur svårt det kan vara. Jag höll på att falla tillbaka helt till mina gamla dumma vanor i förrgår, kände att jag ville gå ner i vikt och allt det där. Men det finns nån slags styrka inom mej som säger att, det är egentligen inte vad jag vill. Jag vill inte leva hela mit liv med tvång, ångest och ensamhet.
Nej, jag vill bli lycklig!
Och jag har gått den vägen redan, vilket kunde resulterat i min död.
Om du tänker efter, vilket faktorer tror du/vet du utlöste din ätstörning? Jag vet några av mina.. Jag vet att dom egentligen inte har mej hur mycket mat jag äter att göra, de har inte med mitt värde som person att göra eller med mitt midjemått.
Ätstörningar är inte problemet utan lösningen på problemet.
När du känner dej ensam, värdelös och övergiven. Är då äs din vän?
Det kan kännas så.. Ditt sätt att hantera en inre smärta, nått som har hänt dej som gör ont.
Men kära du, ta inte ut den här sorgen på din egen kropp, för du är värd så mycket mer! Sluta straffa dig själv och ta tag i det verkliga problemen. Äs är inte bra lösning även om den kan kännas effektiv. Men vad händer när du inte kan gå ner ivikt mer? Vilket värde har du då?
Ingen tycker om en mer för att man väger mindre, de har med insidan att göra!
Tro mej, jag har kommit underfund med det ganska nyligen. Om du inte håller med, tänk efter... Har du nån mullig vän, nån mullig mormor eller en mullig pappa? Älskar du inte den personen för att han är han? eller hon är hon?
Nu har jag skrivit av mig lite för idag, hoppas jag kan hjälpa dej att förstå; Du är värdefull och förtjänar ett bra liv!
<3
Dagens boktips: (VERKLIGEN LÄSVÄRD)
Mia Törnblom, Självkänsla nu
Gabriellas sång
Den här låten älskar jag!
Den gör mig glad och får mej att uppskatta livet lite mer, hoppas jag kan dela det med dej!
Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jorden.
Och min längtan har fört mig hit Det jag saknat och det jag fått.
Det är ändå vägen jag valt Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit Av den himmel jag aldrig nått
Jag vill känna att jag lever All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till
Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar
Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans
Jag vill känna att jag levt mitt liv
