Survive ana

Jag känner nån slags lycka, det var länge sen sist. Men nått slags hopp finns inom mej, jag vet inte vad det kommer ifrån eller varför.
Men jag känner at jag vill leva, jag vill bli lycklig och jag vill bli fri!
Från och med igår fick jag ta bort båda näringsdryckerna på helgerna för att jag ska känner mej friare och kunna äta annat. Det bygger på att jag tar ansvar, jag vill.. Det är svårt, men nånstans måste man ju börja. Dessutom känns det inte som "det stora målet med mitt liv" är att gå ner i vikt.
Jag vet att jag skulle sabba:
 -skolan
-mitt tillfälliga välmående
-inte få träna,
-inte så röra mej
Ja sammanfattat; Börja på ruta ett.

Jag ska kämpa på, jag ska klara det här!
Vet ni, jag har mätt allt i åtskilliga år och igår, då hällde jag i flingor och fil utan att mäta. Läskigt, men I made it!

Jag känner att morfar är med mej, vi kommer ses i himmlen men de är ett tag tills jag kommer dit. Jag ska leva mitt liv först och det SKA bli bra.



För att du finns, för att du kan..