Survive ana

Tänk dej att se din mamma tyna bort, plåga sig själv och svälta....
Tänk dej att veta att hon håller på att ta ett långsamt smärtsamt självmord...
Tänk dej att din kära mamma inte är medveten om vad hon gör...
Tänk dej att hon gråter sig til sömns när hon inte tror att du ser...
Tänkt dej att dina vänner och din släkt ser det, alla utom hon ser...
Tänkt dej att din mamma tvångsmässigt övertränar när hon tror att du inte ser henne..
Tänk dej att hon pillar lite i maten så du ska tro att hon äter och sen går och spyr...

Vi vänder på det.
Tänk om hon ser dej på det sättet, nu behöver det här inet gälla precis dej eftersom det är ett exempel, men nån del kanske passar in.
Dom på utsidan som ser din ätstörning och är maktlösa, tänk hur dom känner när du ljuger och plågar dej själv.
Jag vill inte ge dej dåligt samvete för det här är inte helt och hållet ditt fel, dock kan bara du påverka hur ditt fortsatta liv kommer se ut.
Jag vill bara ge dej en tankeställare.
Du kan bli vad du vill, du kan göra vad du vill och ditt liv kan bli precis så som du vill forma det!
Du är målmedveten, du måste bara bestämma dej för att göra nånting bra av ditt enda liv, nånting som du mår bra av och trivs med.
Lycka till, jag tror på dej!