Livet är en berg-och-dal bana

LIvet är hårt, det är tufft, mer eller mindre.
För vissa är varje dag en kamp för andra är livet en räkmacka. Men jag tror ändå att allla har någon slags inre kamp.
- Gott eller ont?
- Fel eller rätt?
För människor med ätstörningar dras man ofta mellan "sitt riktiga jag" och ätstörningen, ana eller mia. Det är jobbigt och den man måste förstå är att ätstörningen inte är din vän, den vill döda dej. Även om det kan kännas tryggt, även om det kan kännas bra så är del fel. Du vet det också, din inre organ plågas, din själv förintas och du rasar sakta men säkert samman. En säker död, ett osynligt självmord. Fast egentligen är det inte osynligt, dina anhöriga, dina vänner och bekanta ser dej långsamt försvinna, fysiskt och psykiskt. Snälla, gör inte så mot dej själv, det ginns en annan värld, en bättre värld. Jag vet att du kan, kämpa!



Jag hatar att jag älskar dej så

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0